jenniferyouaremyheaven

22 juni 2010 .

jag satt i soffan och skrek att jag hatade henne .
hatade henne för att hon gjorde mej orolig ,
för att jag alltid var så jävla rädd att förlora henne .

pappa försökte lugna ner mej , men jag vägrade lyssna .
sen ringer hans mobil . han svarade och kolla på mej .
han sa inte mer än "okej" & "jag förstår" .
sen går han fram och sätter sej bredvid mej i soffan .
jag får panik och frågar vem det var han just pratat
med . han lägger sin hand på min axel och ser mej i
ögonen , på ett sätt jag aldrig sett förut , så allvarlig .
han ; jennifer har gjort något dumt ..
jag skriker ; är hon död ? är hon död ?
han nickar . & i den sekunden försvann allt ,
jag blev lika död som min döda flickvän , och har vart det sen dess .
hon var den enda jag ville ha i mitt liv & hon just hon hade tagit livet av sej ,.


samma sak som alla andra gånger ..
åka till kyrkogården , förbi det där jävla tågspåret ,
gå till graven , lägga rosor , tända ljus . men det är
meningslöst , för vad jag än gör så kommer hon inte tillbaka . 
hon kommer fan aldrig aldrig aldrig tillbaka .





du var så vacker , så sjukt jävla vacker älskling .

 

jag orkar inte ,
det enda vi gör är att bråka .
det kanske är dags att bara låta det va ,
leva på minnena & minnas det som var bra .
för fortsätter det såhär så kommer vi förstöra
allt det vi haft . jag älskar dej , & just därför
vet jag att det jag gör nu är det enda rätta ,.

Jag saknar dej som fan , så mycket att det gör ont .
Och jag går bara sönder mer & mer ..
ibland undrar jag om det finns någon gräns för
smärta . men jag tror att det & kärlek är det enda
som saknar gränser ,. iallafall i mitt liv .





jennifer , när du lämnade mej så förlorade jag allt ,
till och med mej själv .

nu är allt klart .

jag kan inte sova ,. kan inte sluta oroa mej för imorgon ,
för det som beslutas då kommer förändra hela mitt liv .
jag är orolig att det ska bli fel , att jag inte kommer trivas ,
att jag kommer känna att det är för lite av henne , för lite
som har med henne att göra & som får det att kännas som
att hon fortfarande finns . eller är det just det jag behöver ?
lite andrum , avstånd & lite nytt . jag vet att jag måste
härifrån för att kunna starta om på nytt . jag vet att så länge
jag är kvar här så kommer jag inte kunna släppa taget .







älskling , jag skulle göra vad som helst för att få dej tillbaka .
jag vet att det inte går , att det är omöjligt , men jag kan inte sluta hoppas .

Keep holding on
Cause you know we'll make it through ,
we'll make it through
Just stay strong
Cause you know I'm here for you ,
I'm here for you ,.




baby , vi saknar dej .

mycket skrivande idag .
kanske för att skallen är överfylld av tankar .
kanske för att just idag så är saknaden outhärdlig .
kanske för det som hände igår .
eller kanske bara för att jag inte hittar nått annat sätt
att få ur mej känslan ,. känslan av rädsla & ensamhet .

jag vet att det hjälper att prata .
men jag kan inte få ur mej något .
det finns ändå ingen som förstår & som vet hur det
känns att förlora någon som va som hon va för mej .
alla har vi olika sorg , men för samma person .
några förlorade en dotter , syster , släkting , vän eller bekant .

men jag , bara jag förlorade min livs kärlek .

jag vet att jag inte bär den största smärtan ,
jag vet att hennes familj har det värre ,
att det är svårare för dom & att dom lider mest .
men det är ensamt att veta att det bara är jag
som saknar sin älskling , baby , flickvän & kärlek .
att det bara är jag som känner just på det här sättet .

det är tomt på ena sidan av sängen ,
jag somnar ensam & vaknar ensam .
jag har ingen att hålla i handen .
ingen att pussa godnatt .
ingen som tar på tandkräm på min tandborste .
ingen som glömmer mjölken ute .
ingen som ser på mej & tänker "flickan framför
mej är personen jag vill spendera resten av mitt
liv med."
ingen som värmer mina händer & pussar på
mina utstående öron .
ingen som säger "älskling jag har saknat dej" ,
när jag kommer hem .
ingen som får det att pirra i magen .
ingen trygghet . ingen att hålla om . ingen att älska .





ingen mening med livet ,.

jag vet inte hur man lever ensam , när man delat allt med någon .
jag vet inte hur jag ska läka , när det var du som gjorde mej hel .
jag vet inte hur jag ska hitta tillbaka till mej själv , när jag glömt vem jag är .
jag vet inte hur jag ska kunna älska andra , när du är allt jag tänker på .
jag vet inte hur man ska gå vidare , när man fastnat i det förflutna .

jennifer , du är & har alltid vart den enda ,
och jag börjar förstå att det kommer förbli så ..

Jag vet inte hur jag ska kunna flytta ifrån dej , jag vet
inte hur det kommer kännas att inte alltid kunna finnas
där för dej . Det kommer göra ont att inte få ha dom
där underbara små stunderna , som när du kryper upp
i min famn när jag sitter i soffan , när du ramlat och
jag ska blåsa på såret för att det ska bli bättre , när du
sitter i mitt knä och vi viskar hemligheter & när du
frågar om jennifer och jag försöker mitt bästa för att
förklara så du förstår , men ändå få det att låta mindre
hemskt än det är & berättar att hon har det bra där
uppe i himlen bland stjärnorna med dom andra änglarna ..
jag är rädd för att du inte kommer minnas
mej när jag kommer tillbaka , du är bara fem år & då
är det inte lika lätt att komma ihåg allt . jag är också
rädd för att det kommer kännas som att jag bröt löftet
jag gav till din syster om att ta hand om er om hon dog ,
jag är rädd att göra er & henne besviken .