vi hör ihop .
jag vill ha dej här , jag vill höra dina andetag , jag vill känna din kropp mot min .
jag vill känna ditt hjärta slå , jag vill andas in din lukt , jag vill ha dej nära .
jag vill bli ett med dej igen , jag vill känna mej hel , jag vill ha dej .
jag vill jag vill jag vill , men jag kan inte . jag måste stanna här ,
måste göra det jag måste , jag är inte redo .
ett litet tag till älskling , sen ,.
Nadine. Jag gick i Jennifers klass i ett halvår i femman. Jag gick också i hennes paralellklass de tre åren på tunaberg.
Jag kände inte Jennifer alls bra, men det finns tider vi ändå spenderade dagar tillsammans. Den uppfattningen jag hann få av henne var i allafall att hon är en underbar person, och jag kan inget annat än beklaga din och hennes familjs sorg. Jag är tom på ord, det som hänt är chockartande. Jag skulle aldrig, aldrig kunna säga att jag vet hur det känns för dig för det är en lögn. Vet inte om det egentligen hjälper att jag skriver det här, tänkte om det kanske skulle underlätta för dig att veta att jag verkligen bryr mig. Och det du skriver, är otroligt fint och berörde mig verkligen, grät av det du skrev.
jag önskar dig verkligen allt bra.
det är klart att det hjälper att folk skriver att dom bryr sej & det värmer verkligen att folk berörs . att det finns människor som fortfarande har hjärtat på rätt ställe . Jennifer var den underbaraste personen jag nånsin träffat och det är kul att folk som jag inte känner men som har en koppling till henne har hittat till den här bloggen . & sånna här små saker som en uppmuntrande kommentar är det som gör dagarna lite lättare !
Tack <3
